Retirement leads to declining health

The policy version of my paper on the impact of retirement on health has been released. It has received broad coverage, with BBC Breakfast, Radio 4 Today Programme, BBC News, The Times, The Telegraph, The Independent and the Daily Mail among many other outlets in the UK. IEA people have been giving more than 20 interviews (I've given four myself), and the paper has also been covered in media all over the world, including Australia, Belgium, Canada, and China.

No more sugar pill education reforms

In City AM, I write that we need a coherent reform package to transform the incentive structure in education, which could unleash a fundamental transformation and lead to radical productivity gains.

My new book is published

My book, Incentivising excellence: school choice and education quality, has finally been published and it is available here.

The book considers the conditions that need to prevail for school choice to fulfil its promise in relation to improving educational outcomes. It contends that without attention to system design and supporting reforms geared to fundamentally altering the incentive structure in education, there is little reason to suggest that choice will generate significant gains. The book provides a comprehensive evaluation of the research regarding the effects of school choice - encompassing cross-national studies, in-depth discussions of national choice programmes in Sweden, Chile, the Netherlands, Denmark, and England, as well as smaller-scale programmes elsewhere - and exposes the flaws in design that have undermined their effectiveness. It goes on to consider lessons for policymakers and in particular the reforms necessary to bring about a functioning education market.

The main point I make in terms of policy prescription is that choice should be the cornerstone in a coherent reform package designed to transform the education system into an education market. I also discuss what such a reform package could look like.

Fortsatt märklig argumentation från Kungliga Vetenskapsakademiens ledamöter

Ledamöterna för den Kungliga Vetenskapsakademien har svarat på min replik och min rapport gällande skolval, segregation och likvärdighet. Tyvärr lider deras artikel delvis av samma brister som deras förra.

De medger att jag har en poäng i att forskningen tyder på att skolvalet minskar bostadssegregation, men samtidigt fortsätter de att referera till forskning som inte tar hänsyn till den poängen. Varken Skolverkets rapporter eller andra svenska studier tar hänsyn till att bostadssegregationen, enligt internationell forskning (som inkluderar närliggande länder som Norge, Frankrike och Storbritannien), skulle ha haft större betydelse för skolsegregationen om skolvalet inte hade funnits.

De menar också att min översikt indikerar att kunskapsläget är klent. Detta beror på vilken forskning man pratar om. När det gäller relationen mellan huspriser och skolresultat refererar jag bland annat till en översiktsartikel som går igenom 50 studier som alla finner samma resultat: högre skolresultat leder till högre huspriser.  Och, som sagt, ett par andra studier visar att skolval bryter ner den relationen. En annan studie analyserar vad som händer med medelinkomsten i området och ger ytterligare stöd för tesen. Det finns alltså starkt stöd för att möjligheten till skolval minskar bostadssegregationen som uppstår på grund av närhetsprincipen. Studierna som analyserar skolsegregationen direkt är dock ganska få, och ingen tar hänsyn till de förändringar i bostadssegregationen som uppstår.

Men om nu kunskapsläget faktiskt är klent (speciellt på grund av problemen med dagens skolsegregationsforskning) är ledamöternas tvärsäkra påståenden att skolvalet ökar skolsegregationen netto märkliga. Antingen stödjer forskningen säkert deras påstående eller inte. Jag har visat att det är långt ifrån säkert och att man därför bör vara försiktig med slutsatserna gällande skolsegregationen. Och även om denna skulle öka netto borde man fråga sig om det är viktigare än att bostadssegregationen minskar. Det är långt ifrån självklart.

Det är också ytterst märkligt att ledamöterna ignorerar frågan om likvärdighet i brödtexten – bara för att återkomma till den i slutsatsen. De väljer att inte kommentera likvärdighetsforskningen, som inte stödjer deras tes. Det finns hittills inte någon forskning som visar att större möjligheter till skolval, bland skolor som finansieras med offentliga medel, minskar likvärdigheten. I min rapport visar jag att ett antal studier tyder på motsatsen, att likvärdigheten faktiskt ökar med större möjligheter till skolval. En studie finner stöd för att detta beror på att föräldrarnas inkomst blir mindre viktig för skolan barnen går på, eftersom endast bemedlade föräldrar kan välja med fötterna och bosätta sig i områden med attraktiva skolor när närhetsprincipen är i bruk. Att skolval som gäller privatfinansierade skolor ger upphov till lägre likvärdighet är inte heller konstigt, eftersom plånboken då också avgör vilken skola eleverna går på.

Sedan är det viktigt att påpeka att även om det vore så att skolval ökar skolsegregationen netto efter att kontrafaktisk bostadssegregation tagits med i beräkningarna, behöver detta inte betyda att likvärdigheten minskar. I den svenska debatten har en alltför simplistisk syn på hur kamrateffekter påverkar elevers resultat vuxit fram. En del forskning indikerar faktiskt att en viss segregation efter förmåga kan öka alla elevers resultat. Den mest integrerade skolan behöver alltså inte betyda den mest likvärdiga skolan. Den svenska debatten gällande hur skolsegregation påverkar likvärdigheten bör alltså helt klart nyanseras.

Men även om orsakssambandet vore så enkelt som ”ju bättre kamrater, ju bättre resultat” måste man också ta hänsyn till hur skolvalets andra effekter påverkar elever. Positiva konkurrens- och matchningseffekter måste också tas med i beräkningarna till när man analyserar hur likvärdigheten påverkas av skolval.

Till sist är det märkligt att ledamöterna fortsätter att hävda att vinstdrivande skolor ökar skolsegregationen. Man menar att ”de mest lättförtjänta pengarna står att finna genom att attrahera elever från studieinriktade hem”. Nu motsätter den svenska statistiken denna tes eftersom vinstdrivande friskolor antar elever från lägre socioekonomisk bakgrund än icke-vinstdrivande skolor på grundskolenivå. På gymnasienivå har vinstdrivande friskolor ungefär samma elevsammansättning som kommunala skolor. Tesen motsägs också av forskning från Chile, där vinstdrivande grundskolor som inte tar ut avgifter antar fler elever från sämre förhållanden än kommunala skolor. Att ta bort vinstintresset i skolan skulle alltså knappast vara bra för likvärdigheten eller integrationen. Istället bör vi fokusera på att förbättra incitamenten ibland alla aktörer i skolan.

Skolval, segregation och likvärdighet

I måndags släpptes min rapport gällande skolval, segregation och likvärdighet. Tre viktiga saker som forskningen indikerar:

1. Skolval minskar bostadssegregationen

2. Det är inte säkert hur skolval påverkar skolsegregationen netto efter att man tagit hänsyn till just förändringar i bostadssegregation.

3. Om något tyder forskningen på att likvärdigheten ökar med hjälp av skolval.

Ett par ledamöter vid Kungliga Vetenskapsakademien skrev på onsdagen en debattartikel, där de hävdade att det är nu "säkert" att skolval ökar skolsegregationen och minska likvärdigheten. Min rapport visar att det försa inte är säkert alls och att det inte finns något stöd alls för det andra - detta var också vad jag skrev i min replik till ledamöterna.

Incentives must be the foundation of a revolution in British education

In an article in City AM, I write about the school revolution betrayed, and about what is needed to produce a British education market that raises achievement considerably: 'incentives, incentives, and incentives'.

Retirement is bad for your health

In the past months, I've been working on a paper on the impact of retirement on health. The academic version has now been relased as a Working Paper at the Research Institute of Industrial Economics. In general, I find negative medium- to long-term effects of being retired and spending longer time in retirement on various health metrics. The short-term effects, however, differ entirely and might even be positive.

The policy implication is that reforms incentivising people to work longer may be very beneficial indeed - they can make pension systems solvent, decrease expenditure on health care among the elderly, as well as improve people's health. Win, win, win.