I måndags släpptes min rapport gällande skolval, segregation och likvärdighet. Tre viktiga saker som forskningen indikerar:
1. Skolval minskar bostadssegregationen
2. Det är inte säkert hur skolval påverkar skolsegregationen netto efter att man tagit hänsyn till just förändringar i bostadssegregation.
3. Om något tyder forskningen på att likvärdigheten ökar med hjälp av skolval.
Ett par ledamöter vid Kungliga Vetenskapsakademien skrev på onsdagen en debattartikel, där de hävdade att det är nu "säkert" att skolval ökar skolsegregationen och minska likvärdigheten. Min rapport visar att det försa inte är säkert alls och att det inte finns något stöd alls för det andra - detta var också vad jag skrev i min replik till ledamöterna.
1. Skolval minskar bostadssegregationen
2. Det är inte säkert hur skolval påverkar skolsegregationen netto efter att man tagit hänsyn till just förändringar i bostadssegregation.
3. Om något tyder forskningen på att likvärdigheten ökar med hjälp av skolval.
Ett par ledamöter vid Kungliga Vetenskapsakademien skrev på onsdagen en debattartikel, där de hävdade att det är nu "säkert" att skolval ökar skolsegregationen och minska likvärdigheten. Min rapport visar att det försa inte är säkert alls och att det inte finns något stöd alls för det andra - detta var också vad jag skrev i min replik till ledamöterna.
Om allt är så bra med den svenska skolan, varför lär sig då eleverna så lite?
ReplyDeleteErik S
Erik:
DeleteJag har aldrig påstått att den svenska skolan är bra - det är den inte. Det jag hävdar är (1) att skolvalet knappast kan beskyllas för fallet och att (2) det enda reella alternativet till direkt skolval, närhetsprincipen, är mer regressiv eftersom den knyter skolvalet till bostadsvalet.
Den forskning jag diskuterar i min rapport indikerar att skolval faktiskt kan vara bättre för likvärdigheten. Inte heller står det klart att skolval ökar skolsegregationen netto efter att kontrafaktiska bostadsmönster tas med i beräkningarna. Eftersom politiker inte kan tvinga människor att bosätta sig i specifika områden i en demokrati finns ett slags skolval även när närhetsprincipen appliceras - men detta skolval kan endast nyttjas av rika som kan köpa hus nära de mer eftertraktade skolorna.
Istället för att diskutera skolvalets vara och icke-vara bör vi fokusera på hur vi kan förbättra det.
Gabriel
Tack för ditt svar. Jag tror ingen påstått att skolförfallet huvudsakligen beror på det fria skolvalet (raset beror primärt på Beatrice Asks flumreform Lpo-94 och Perssons kommunalisering) men dess utformning har bidragit till att dölja problemen. För mig är både skolval och likvärdighet sekundära frågor men eftersom det verkar viktigt för dig undrar jag följande: Om skolvalet skulle bidra till en mer likvärdig skola, hur kommer det sig då att likvärdigheten bevisligen minskat ju större andel av skolval vi haft?
DeleteErik S
Hej. Tyvärr påstår väldigt många debattörer att skolvalet har orsakat raset (ex http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vinstkrav-ger-en-samre-skola_7258737.svd). Lpo-94 har du rätt i, forskningen visar att icke-strukturerad inlärning och mer eget arbete kan vara skadligt för resultaten. När det gäller kommunaliseringen är det mer osäkert, även om jag tror att den har varit skadlig (iaf för likvärdigheten).
DeleteFaktum är att likvärdigheten inte alls har minskat, som jag skriver i min rapport. När det gäller de inhemska måtten har effekten av föräldrarnas bakgrund på resultaten i princip legat still, eller till och med minskat sedan 1990. Tittar vi på TIMSS ser vi att högpresterande eleverna har fallit mer än lågpresterande - så där har likvärdigheten ökat också. I PISA finns en något annorlunda bild, men inte heller den är entydig. Så nej, likvärdigheten har inte minskat sedan 1990. Detta betyder dock inte att skolvalet inte påverkat likvärdigheten eftersom den kan ha utvecklats olika i kommuner med och utan mycket skolval.
I internationella studier finner man att mer fristående skolor minskar betydelsen av elevens bakgrund för PISA- och TIMSS-resultat samt löneskillnader i livet. Annan sydkoreansk forskning som analyserar övergången från skolval över hela landet på gymnasienivå till närhetsprincipen finner att närhetsprincipen minskar likvärdigheten, just på grund av att inkomsten blir viktigare för vilken skola barnen går i. Bemedlade föräldrar flyttar då närmare de bättre skolorna. Den svenska forskningen har inte analyserat detta, utan har istället fokuserat på skillnader mellan elevers resultat och mellan låg- samt högpresterande elever. Denna finner ingen effekt alls.
All denna forskning finns i min rapport som jag länkar till i posten.
Sammantaget finns inget stöd överhuvudtaget att skolvalet har minskat likvärdigheten. Tvärtom. Vinstdrivande skolor kan vara viktigare för detta, eftersom det finns tecken från Chile på att de oftare startar i fattiga områden än icke-vinstdrivande skolor.
Gabriel
Det du skriver både i SvD och här är genomkorkat. Att fritt skolval skulle minska boendesegregationen är rent nonsence. Att du kan finna någon enstaka familj som flyttar upp sig i bostadshierarkin och närmare en mer önskad skola är mycket sällsynt i jämförelse med de som bara byter skola men bor kvar i sitt gamla område. Detta är den stora förändringen, man väljer bort sina grannar.
ReplyDeleteKnut:
DeleteDet jag skriver kan vara många saker, men genomkorkat är det inte. Din intuition bekräftar det jag skriver - i dagens situation kan föräldrar välja bort sina grannar. Om närhetsprincipen hade varit bruk (mer än den är idag) är det mycket möjligt att de inte hade varit grannar överhuvudtaget.
Du kan gärna läsa min rapport som går igenom forskningen - huspriser ökar runt mer attraktiva skolor och skolval minskar denna relation samt påverkar inflyttningsmönster. Amerikansk forskning visar samtidigt att möjligheten till skolval direkt minskar bostadssegregationen. I områden med sämre skolor ökar medelinkomsten när man tillåter skolval, medan den sjunker i närheten av bättre skolor. Med andra ord sker en utjämning. Så nej, genomkorkat är det inte.